Dna socker svar
Man måste kunna upprepa olika expriment för att man ska se om mätningarana stämmer.
Diagram är viktiga för att se hur mätningarna ser ut.
En Variabel är Variabel är saker som man kan mäta.
Vi har mätt tid.
Tiden
Emperi är vetenskapet om verkligheten.
Diagram är viktiga för att se hur mätningarna ser ut.
En Variabel är Variabel är saker som man kan mäta.
Vi har mätt tid.
Tiden
Emperi är vetenskapet om verkligheten.
Socker + Vatten =??????
Vi ska hälla sockrer och brunt socker i vatten som ska värmas i värmeplata och se vad som ska hända...
( Jag tror att vattnet kommer att dunsta och sockret kommer att stanna.)
Efter 10min så har alla vita socker kockat upp och det bruna har halva kvar...
(Den ser ut som urin)
Sockret är kvar i bägaren och vattnet har dunstat.
(Jag hade rätt.)
(Socker + Vatten = Socker)
( Jag tror att vattnet kommer att dunsta och sockret kommer att stanna.)
Efter 10min så har alla vita socker kockat upp och det bruna har halva kvar...
(Den ser ut som urin)
Sockret är kvar i bägaren och vattnet har dunstat.
(Jag hade rätt.)
(Socker + Vatten = Socker)Sockerbilder
Det finns två sätt att ficksa
Den här bilden är en bra bild
Den här bilden är kopierad till OO Draw osv.
Vilken som är snyggast är en smaksak. likaså vilket som är lättast. Jag vet vad jag tycker, men det säger jag inte.
Den här bilden är en bra bild
Den här bilden är kopierad till OO Draw osv.
Vilken som är snyggast är en smaksak. likaså vilket som är lättast. Jag vet vad jag tycker, men det säger jag inte.
Socker och vatten
När vi hälde sockret i vattnet (alltså jag, Kalle och Simon).
Vi hadde valnigt vatten med en järn pinne och blandade...
Vi var nästan klar, men Håkan blandade före oss.
Han sa att han hade fuskat och visade hur...
Han sa jag hade damp
Vi hadde valnigt vatten med en järn pinne och blandade...
Vi var nästan klar, men Håkan blandade före oss.
Han sa att han hade fuskat och visade hur...
Han sa jag hade damp
Skilj mellan massa och tyngd
| Välj mätvärde där det är samma massa och samma startvinkel. | Massa = | Startvinkel = | ||
| Då har du en variation i längd och uppmätta tider. | ||||
| Skriv in mätvärdena ---> | längd [cm] | tid [s] | ||
| nummer ett | 63cm ____________________ |
1,7sek __________________ |
||
| nummer två | 42cm ____________________ |
1,1sek __________________ |
||
| osv. | 28cm ____________________ |
1sek __________________ |
||
| … | ||||
Hur fort går det?
Hej!
I min grupp var vi jag, Omar, Simon och Kalle....
I min grupp var vi jag, Omar, Simon och Kalle....
| Vem gör vad? | Sträcka (m) | Tid (s) | Hastighet (m/s) |
| Simon sprang från dörren till håkans dator | 14 | 9,17 | 1,4 |
| Jag sprang genom runt rummet |
52 | 12,4 | 4,6 |
No-fysik tefy sid 25
1, Vad är 2N och 6N?
Det är 8N
2,Vad händer när två krafter som är riktade åt rakt motsatt håll?
Svar:De ersätts med en kraft som är lika stor som skillnaden mellan kraften.
Det är 8N
2,Vad händer när två krafter som är riktade åt rakt motsatt håll?
Svar:De ersätts med en kraft som är lika stor som skillnaden mellan kraften.
Skilj mellan massa och tyngd
1.a) 100g=1N
b)50g=0,5N
c)5kg=50N
2.a)2N=200g
b)10N=1kg
c)450N=45kg
3. Svar:50kg
4.a)6kg=60N
b)300g=3N
c)10g=0,1N
5. Svar: massan är det som gör det
6. Svar: ungefär 500N
7.a)48kg
b)80N
8.a) 48kg
b) 80N
9.a)30N
b)3kg
b)50g=0,5N
c)5kg=50N
2.a)2N=200g
b)10N=1kg
c)450N=45kg
3. Svar:50kg
4.a)6kg=60N
b)300g=3N
c)10g=0,1N
5. Svar: massan är det som gör det
6. Svar: ungefär 500N
7.a)48kg
b)80N
8.a) 48kg
b) 80N
9.a)30N
b)3kg
Så fungerar friktion
Hypotes
Jag tror att lådan komer att ha ganska bra friktion.
Upgift B
låda = dålig friktion 0 N
låda + 4 vikter 400 g = ganska bra friktion 0,5 N
låda + 5 vikter 500 g = ganska bra friktion 0,9 N
låda + 6 vikter 600 g = ganska bra friktion 1 N
låda + 7 vikter 700 g = ganska bra friktion 1,1 N
låda + 8 vikter 800 g = ganska bra friktion 1,2 N
låda + 9 vikter 900 g = ganska bra friktion 1,5 N
Upgift f
Det är en annan friktion om man drar lådan på en matta då är fritionen bra. Men om man drar den på golvet är friktionen dålig.
Jag tror att lådan komer att ha ganska bra friktion.
Upgift B
låda = dålig friktion 0 N
låda + 4 vikter 400 g = ganska bra friktion 0,5 N
låda + 5 vikter 500 g = ganska bra friktion 0,9 N
låda + 6 vikter 600 g = ganska bra friktion 1 N
låda + 7 vikter 700 g = ganska bra friktion 1,1 N
låda + 8 vikter 800 g = ganska bra friktion 1,2 N
låda + 9 vikter 900 g = ganska bra friktion 1,5 N
Upgift f
Det är en annan friktion om man drar lådan på en matta då är fritionen bra. Men om man drar den på golvet är friktionen dålig.
Dynamometer
20 g = 0,2 N
40 g = 0,3 N
60 g = 0,4 N
80 g = 0,5 N
100 g = 1,3 N
150 g = 2,0 N
200 g = 2,3 N
250 g = 3,0 N
300 g = 3,3 N
350 g = 4,0 N
400 g = 4,3 N
450 g = 5,0 N
500 g = 5,3 N
Man behöver 100 g för att man ska få 1.0N
T.ex 350 g = 3,5 N
En dymamometer är en som väger olika saker T. ex Man kan väga en fisk.
40 g = 0,3 N
60 g = 0,4 N
80 g = 0,5 N
100 g = 1,3 N
150 g = 2,0 N
200 g = 2,3 N
250 g = 3,0 N
300 g = 3,3 N
350 g = 4,0 N
400 g = 4,3 N
450 g = 5,0 N
500 g = 5,3 N
Man behöver 100 g för att man ska få 1.0N
T.ex 350 g = 3,5 N
En dymamometer är en som väger olika saker T. ex Man kan väga en fisk.
Biologi 7.2 (Facit)
1. Vad kallas djur som lever i grupp? / Svar: De kallas flock2. Hur hittar fladdermöss sin mat? / Svar: De hittar mat med sin ultradjur
3. Hur "pratar" djur med varandra? / Svar: Djuren andvänder olika singnaler för att medela sig med varandra.
4.Vad är ett revir? / Svar: Ett revir söker de sin mat, bygger sitt bo eller förder upp sinna ungar.
5. Beskriv mimikry. / Svar: Ett djur som härmar ett farligt djur.
6. Hur undviker djuren onödiga strider med varandra? / Svar: De talar med varandra. (te.x Fåglarna sjunger till varandra)
Biologi 7.2 (Facit)
1. Vad kallas djur som lever i grupp? / Svar: De kallas flock
2. Hur hittar fladdermöss sin mat? / Svar: De hittar mat med sin ultradjur
3. Hur "pratar" djur med varandra? / Svar: Djuren andvänder olika singnaler för att medela sig med varandra.
4.Vad är ett revir? / Svar: Ett revir söker de sin mat, bygger sitt bo eller förder upp sinna ungar.
5. Beskriv mimikry. / Svar: Ett djur som härmar ett farligt djur.
6. Hur undviker djuren onödiga strider med varandra? / Svar: De talar med varandra. (te.x Fåglarna sjunger till varandra)
2. Hur hittar fladdermöss sin mat? / Svar: De hittar mat med sin ultradjur
3. Hur "pratar" djur med varandra? / Svar: Djuren andvänder olika singnaler för att medela sig med varandra.
4.Vad är ett revir? / Svar: Ett revir söker de sin mat, bygger sitt bo eller förder upp sinna ungar.
5. Beskriv mimikry. / Svar: Ett djur som härmar ett farligt djur.
6. Hur undviker djuren onödiga strider med varandra? / Svar: De talar med varandra. (te.x Fåglarna sjunger till varandra)
Biologi 7.1 (Facit)
1. Vad är etologi? / Svar: Man studear om ett djurs betende.
2. Hur lär sig de flesta småfågalar att sjunga? / Svar: De härmar föräldrarna.
3. Nämn en medfödd egenskap hos oss människor. / Svar: Att vi kan gå.
4. Vad startar insinkthandlingar? / Svar: Redan i börjnan.
5. Vadför går många djur fram och tillbaka innanför stängslet i djurparken? / Svar: För att avreagera sitt jaktinstinkt.
6. Skriv och berätta om prägling. / Svar: Prägling är en sorts inlärning som sker tidigt i ett djurs lv och som inte kan göras om senare.
2. Hur lär sig de flesta småfågalar att sjunga? / Svar: De härmar föräldrarna.
3. Nämn en medfödd egenskap hos oss människor. / Svar: Att vi kan gå.
4. Vad startar insinkthandlingar? / Svar: Redan i börjnan.
5. Vadför går många djur fram och tillbaka innanför stängslet i djurparken? / Svar: För att avreagera sitt jaktinstinkt.
6. Skriv och berätta om prägling. / Svar: Prägling är en sorts inlärning som sker tidigt i ett djurs lv och som inte kan göras om senare.
Rangordning
Det är en häst som vill vara högst upp. Men det är en som är redan uppe, hästen försöker gå upp men då jagar han som är där uppe bort den andra hästen
Stammfåglar
Här är alla fåglar som stannar i Sverige i vintern
Björktrast, Turdus pilaris
Blåmes, Parus caeruleus
Domherre, Pyrrhula pyrrhula
Fasan, Phasianus colchicus
Fiskmås, Larus canus
Gråsparv, Passer domesticus
Gråtrut, Larus argentatus
Gräsand, Anas platyrhynchos
Grönfink, Carduelis chloris
Gröngöling, Picus viridis
Gulsparv, Emberiza citrinella
Havsörn,Haliaeetus albicilla
Kaja, Corvus monedula
Kattuggla, Strix aluco
Koltrast, Turdus merula
Kråka, Corvus corone
Kungsfågel, Regulus regulus
Nötskrika, Garrulus glandarius
Nötväcka, Sitta europaea
Orre, Tetrao tetrix
Pilfink, Passer montanus
Sidensvans, Bombycilla garrulus (invasionsart)
Skata, Pica pica
Skrattmås, Larus ridibundus
Sparvhök, Accipiter nisus
Spillkråka, Dryocopus martius
Stjärtmes, Aegithalos caudatus
Större hackspett, Dendrocopus major
Svartmes, Parus ater
Talgoxe, Parus major
Tallbit, Pinicola enucleator (invasionsart)
Tamduva, Columba livia (domesticerad)
Tjäder, Tetrao urogallus
Tofsmes, Parus cristatus
Trädkrypare, Certhia familiaris
